Blekingeankor, flygande simulanter?

[Karin H]

Flyger Blekingeankor? Hur högt och mycket skall man flyga för att anses flyga?

Jag hade läst mig till att de inte flög. Vilket jag antog som att de var markbundna. Mina ankor läste nog en annan artikel. Vissa djur flax/flyg/hoppar en meter upp till hönsens gödselbinge. Eller så klättrar de upp via en spång till en annan lika hög hylla för att ifrån denna höjd glidflyga ned. Inget graciöst, mest som flaxande kolosser som okontrollerat dimper ned i ströet, men visst kommer de en bit. Åtminstone 4 av våra 9 ankor ägnar sig åt detta relativt regelbundet.

Första gången jag såg dem ”flyga” rymde hela flocken över ett 80cm högt staket när jag höll på att valla dem mellan utegård och stall. Min ide var att inte springa efter dom med risk att skrämma upp dem ytterligare, utan lugnt och metodiskt valla hem dem igen. Det fungerade inte så bra. De var otroligt snabba, och tog sig över bra höga hinder. Det tog mig 5 timmar och ett par snälla grannar för att få hem dem igen.
När vi kom för nära föll den lägst i rang ifrån flocken, haltade, flämtade, släpade vingarna efter sig och såg ut att vara döende. Så fort man burit in dem i ankboxen tillfrisknade de mirakulöst. Så fortsatte flocken att "offra" medlemmar till det bara var 6 tappra kvar.

Hur beter era ankor sig?
Blir dom tamare?
Jag hade hoppats på att ha dem strosande runt på gården när vi är hemma. Är det realistiskt? Eller kommer de alltid att försöka rymma?

MVH
Karin

[Ingemar Dreborg]

Hej.
Ankor blir väl inte direkt handtama - min erfarenhet. Däremot kan de bli såpass tama att de följer dig speciellt om de tror det vaskas godis. Hade ett par en gång som präglades starkt på spaden min. De visste av erfarenhet att det bjöds mask när gubben spadvände.
Har inte sett mina flyga men småturer kan de uppenbarligen ta.
Mina går lydigt in för kvällen, men det har inte alla ankor jag haft gjort. Nu går de i en lagård med getter och kviga och vet att det kommer lite kross. Att jag kan ha vattenhinken inne - står i dyngrännan - utan att deras kladdande stör andra djur, underlättar förmodligen.
Mina Blekinge upptäckte att det fanns mycket gott om de följde diket upp till trädgården, så jag hade dom rotandes här varje dag i somras.
Vill du ha dem tamare, kanske ett tips kan vara att gräva i deras närhet, kasta masken till dem och göra så tills de lärt sig. Sen lär de komma sättande om inte annat när de ser att du ska påta i trädgårdslandet.....
Mvh
Ingemar

[Anna Bergström]

Mina blekingeankor är mycket hemtama. De håller sig mellan huset och favoritdiket. Flocken, ca 15 individer, har vuxit organiskt ur ett par. Alla utom det ursprungliga paret är födda här, men även det gamla paret höll sig nära huset.

Vårens parningssäsong är ett undantag. Då delar hanarna upp honorna (eller om det är tvärtom) och grupperna drar åt olika håll, varje grupp har sitt eget territorium. På kvällen går de mer eller mindre frivilligt in för natten, men någon grupp kan få för sig att "den ska hämtas inför natten". De är alltid väldigt lättvallade, för de vet precis vart de ska.

Ankor som inte vet vart de ska, eller som inte vill gå åt ett visst håll, kan vara väldigt svårvallade. Som du ju fått märka. Stressade ankor är svårvallade medan en lugn grupp beter sig förutsägbart. Ankor är vanedjur så det enda råd jag kan ge är att försöka ta in dem på samma sätt, vid samma tid, varje dag. Matar du dem ute så byt så att de får sin mat när de kommer in i stället. Nu när det är vinter bör de bli ganska motiverade att komma hem inför kvällningen. Så snart ni skaffat vanor blir nog ankorna tamare och lugnare.

Kan tillägga att mina ankor är rädda för mig när jag kommer in i huset, de tycker inte om att umgås på det viset. Men utomhus kommer de stormande när de ser mig, glatt larmande. Åtminstone såhär års, när jag står för födan.

[Karin H]

Tack för tippsen, de skall prövas. Lite skönt att höra att de inte blir handtama, och att de inte är mycket för att umgås innomhus. Då vet jag att jag inte gör nått fel, det är bara sådana dom är. Jag tycker att de har lugnat sig något sen de flyttade in till hönsen. Hönsen är ju mycket tama och det verkar som att ankorna litar på deras omdömme. I väntan på masksäsong försöker jag göra mig poppulär med hjälp av brödbitar.

Önskar er alla en god fortsättning.
MVH
Karin