Ankskötsel

En sjö eller ett vattendrag är det allra bästa för naturlig ankskötsel. Här finner dessa simfåglar en stor del av sin föda i form av vattenväxter och vattendjur. Det går också bra med en damm eller en balja där de kan simma. I trädgårdarna kan ankor efter skörd göra stor nytta genom att äta sniglar och ogräs.

Foder

Basfodret kan utgöras av krossad säd eller ”hönsfoder”. Ankor vill gärna blöta ut sitt foder i vatten och far som skottspolar mellan foder- och vattentråg. För att hålla ströet torrt, kan trågen placeras utomhus eller i en avskild del av ankhuset.

Ruvning

De flesta ankor värper fler ägg än de kan ruva. Över 100 ägg per år är vanligt. Ankor kan vara lite slarviga med var äggen värps och med ruvningen. En god ruvanka är viktigt att ha i flocken. Ruvningstid ca 28 dagar (myskanka ca 34 dagar). Insamlade färska ägg kan med fördel användas i hushållet, t ex vid bakning.

Många andrikar är våldsamma i sin uppvaktning av honorna och en och annan kan också angripa nykläckta ällingar. På sikt bör givetvis en sådan hane bytas ut. För säkerhets skull kan flera honor hållas per hane och ällingarna en tid skyddas.

Slakt

När ungankorna är 11-12 veckor gamla, får de grövre fjäldrar och blir piggiga och svårplockade. Antingen bör slakten ske före denna tid, eller så väntar man tills de är fullt befjädrade vid 5-6 månaders ålder. Väntar man så länge att det börjar frysa ute, börjar nya fjädrar att bildas och de blir åter piggiga. Detta fenomen gäller i hög grad myskankor.